Denna uppsats behandlar gemensam litteraturläsning och litteratursamtal. Syftet var att utreda litteraturläsningen och litteratursamtalets funktion och möjliga svårigheter i undervisningen. Sammantaget pekar resultatet i studien på att lärarna uppfattar den känslomässiga och personliga utvecklingen, som den primära funktionen i arbetet med gemensam litteraturläsning och litteratursamtal. Vidare ansåg lärarna att skillnaden i elevernas läskapacitet och svårigheterna att skapa ett givande litteratursamtal är de största svårigheterna vid användandet av gemensam litteraturläsning och litteratursamtal..

Svensk dramadialog under tre sekel a?r ett projekt framtaget vid Uppsala universitet och inneha?ller en dramakorpus av 45 pja?ser fra?n 1725?2000. Syftet med den ha?r underso?kningen a?r att underso?ka utvecklingen av tilltal i fyra pja?ser med utga?ngspunkt i fyra dramer ur Svensk dramadialog under tre sekel. Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i tilltalen du och Ni men andra tilltal som exempelvis titlar, fo?rekommer.

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

Den ha?r uppsatsen behandlar begreppet mediedrev och dess olika innebo?rd. Att bena?mna en stor medieha?ndelse som ett mediedrev a?r sa?llan oproblematiskt och genom att go?ra det riskerar man att bagatellisera gediget journalistiskt arbete. Samtidigt a?r begreppet en marko?r fo?r hur kommersialiseringen av medier pa?verkar journalistiken.

I denna studie granskas hur sånglärare och sångelever på musikestetiska programmet, folkhögskola samt högskola ser på sångfenomenet gemensam sång och hur de upplever undervisningsformen samt vad denna kan göra för elevens självförtroende. Studien genomfördes med hjälp av 13 stycken kvalitativa intervjuer där informanterna var i blandade åldrar och hade olika erfarenheter av gemensam sång. För högskola samt folkhögskola finns inga styrdokument att förhålla sig till i ämnet, däremot har vi läst igenom styrdokumenten för gymnasieskolan och kopplat dessa till den gemensamma sången.Vi fann att samtliga sånglärare anser att gemensam sång är en god undervisningsform för att stärka elevernas självförtroenden. De anser även att undervisningsformen gynnar elevernas personliga och musikaliska utveckling, genom att våga stå framför andra samt att både ge och ta konstruktiv kritik. Både sånglärarna och eleverna anser att gemensam sång var ett viktigt komplement till den individuella sångundervisningen för att utvecklas och bli bättre på sitt instrument.

Studien ?Lärares gemensamma lärande - En kvalitativ intervjustudie av lärares uppfattningar kring samverkan och en gemensam handlingsarena? har syftet att öka kunskapen om betydelsen av lärares möjligheter till att se varandra i handling och ämnar besvara följande frågeställningar; Hur formas, upprätthålls och utvecklas samverkan mellan lärare?, Vilken betydelse utgör en gemensam handlingsarena för lärares samverkansstrategier? Den här studien utgår från teorin om det kollektiva lärandet. Denna teori innehåller tre typer av samtal; berättandet, det gemensamma reflekterandet och det gemensamma intentionsskapandet, som i denna studie ses som villkor för att nå upp till ett kollektivt lärande. Teorin har vidareutvecklats genom ett införande av begreppen ?nätverk? och ?gemensam handlingsarena? som för den här rapporten eventuellt kan ses som ett fjärde villkor för ett kollektivt lärande.

I denna studie undersöks huruvida sångundervisningen, både enskild och gemensam, används i gymnasieskolan idag. Vi vill även utforska hur sångundervisningen förändrats i och med införandet av den nya läroplanen Gy11. Vi ser det som viktigt att vi som snart utexaminerade sångpedagoger har insikt i hur undervisningen bedrivs i skolan idag, samt att vi är uppdaterade kring den nya betygsskalan och texten i Gy11.Vi har gjort åtta kvalitativa intervjuer med både lärare och elever på tre olika gymnasieskolor. Lärarna har svarat att den nya läroplanen har underlättat sångundervisningen på olika sätt, bland annat genom att förtydliga och konkretisera målen för de olika momenten som ingår i ämnet sång för gymnasieskolan. De beskriver även för- och nackdelar med att undervisa i sång både enskilt och gemensamt.

EU har under lång tid sökt lösa de problem som finns på den inre marknaden avseende direkt beskattning. En rad riktade åtgärder har förverkligats genom praxis. Jämte riktade åtgärder har även kommissionen arbetat med en långsiktig lösning där bolag ska ges möjlighet att använda sig av en gemensam bolagsskattebas för hela unionen. Den 16 mars 2011 presenterade kommissionen slutligen ett förslag till direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. .

I Europa pågår det ett projekt som har till uppgift att ta fram lagtextförslag till en gemensam europeisk civillag. Syftet med denna uppsats är att försöka förutspå hur Sverige skulle påverkas av denna civillag. Materialet till uppsatsen är främst hämtat från aktuella artiklar och Internet men viss litteratur har också hittats, trots att projektet inte är slutfört. Denna uppsats är inte uttömmande inom området utan det är förändringarna i stort som behandlas. Vi anser att Sverige behöver engagera sig mer för att kunna påverka utgången av projektet.

Den svenska Försvarsmakten brukar fråga sig om den är tillräckligt interoperabel för att kunna delta i internationella insatser. En minst lika berättigad fråga borde vara om den är tillräckligt interoperabel, mellan sina försvarsgrenar, för att kunna genomföra självständiga operationer utifrån teorin om gemensam krigföring. Den bristande förmågan till gemensam krigföring i försvarsmakter generellt och för Sveriges Försvarsmakt specifikt utgör uppsatsens grundläggande problem. Genom att anpassa och skapa ett analysverktyg utifrån Codners och Sjöbloms interoperabilitetsteori har Försvarsmaktens dokument analyserats för att belysa eventuella svagheter kopplat till gemensam krigföring och nationell interoperabilitet mellan mark- och flygstridskrafterna. Undersökningen visar på svagheter kopplat till den anpassade interoperabilitetsteorin och Försvarsmaktens styrande dokument.

Syftet med arbetet är att undersöka beslutanderätten vid gemensam vårdnad samt konsekvenserna av att vårdnadshavare inte kan enas i frågor som rör barnet. Uppsatsen har genomförts med hjälp av traditionell juridisk metod. Det rättsliga förhållandet mellan barn och föräldrar stadgas i FB. De senaste lagändringarna angående vårdnad trädde i kraft 2006. De nya vårdnadsreglerna syftade till att stärka barnperspektivet och tydliggöra principen om barnets bästa.

Multi-Channel Network (MCN) a?r mediefo?retag som jobbar pa? plattformen Youtube. Deras affa?rside? ga?r ut pa? att para ihop Youtubeprofiler med fo?retag som vill annonsera pa? Youtube. I nula?get finns det tva? MCN fo?retag i Sverige, Splay och United Screens.

Den svenska barn- och föräldralagstiftningen har till stor del följt samhällsutvecklingen men det finns punkter där lagstiftningen kan anses konservativ, bland annat att det görs skillnad mellan gifta och ogifta föräldrar. Generellt sett finns det ingen anledning att behandla föräldrar och barn olika, allra helst när barn till ogifta samboende föräldrar i princip lever ett likadant liv som barn till gifta föräldrar. Vi har undersökt hur föräldraskap fastställs, vad gemensam vårdnad innebär och hur föräldrar får det samt varför ogifta samboende föräldrar inte jämställs med gifta föräldrar i frågorna kring faderskap och gemensam vårdnad. Faderspresumtionen för gifta har varit upp till diskussion om det borde finnas kvar eller om det kanske borde finnas en motsvarighet för de som är ogifta men samboende. Det har även vid ett flertal tillfällen tagits upp om det inte borde införas gemensam vårdnad för alla föräldrar per automatik när faderskapet är fastställt.

Den här uppsatsen beskriver ett försök att skapa en webbdesign för gemensam hemleverans av matkassar åt webbtjänsten Mealplanner. Varför det här är av intresse är för att spara både tid och pengar för företagen som erbjuder tjänsten samt för att låta kunden skära ner på leveranskostnaden. Problemet ligger i att låta kunder i ett närområde av varandra kunna samarbeta för att uppnå målet med gemensamma beställningar och reducerade leveranskostnader. För att lyckas skapa en design som uppfyller en bra funktionalitet användes beprövad måldrivet designarbete framtaget av Kim Goodwin. Resultatet är en framtagen design som låter användare samarbeta på webbplatsen genom kontaktmöjligheter och visualisering av varandras beställningsspecifikationer.

Denna studie syftar till att studera vilka meningserbjudanden av fiktionsfo?rsta?else som finns av litteratur fra?n efterkrigstiden och frama?t i la?robo?ckerna Svenska impulser 2 och Upplev litteraturen 2. Underso?kningen so?ker svar pa? fo?ljande fra?gesta?llningar: (1) vilka meningserbjudanden av fiktionsfo?rsta?else ges av de texter, bilder och o?vningsuppgifter som finns i de ba?da la?robo?ckerna? och (2) hur samverkar texter, bilder och o?vningsuppgifter fo?r att erbjuda fiktionsfo?rsta?else? Empiriska data till studien inha?mtas genom att de aktuella kapitlen i la?robo?ckerna detaljstuderas. Den huvudsakliga metoden fo?r att bearbeta och analysera det empiriska materialet a?r funktionell analys.